Mikroplasten i badrummet: vägen från din dusch till Östersjön
Plast förknippar vi med påsar i havet och flaskor på stranden. Men en del av plasten syns inte alls – den är mindre än fem millimeter, göms i vardagsprodukter och följer med duschvattnet rakt ut i våra hav. Här är berättelsen om mikroplasten, om vårt känsliga innanhav Östersjön – och om varför det som sköljs av din hud aldrig borde bli skräp. Av Anna-Lena, medgrundare c/o Gerd Vad är mikroplast? Mikroplast är plastpartiklar mindre än fem millimeter – ofta mycket mindre, osynliga för ögat. Problemet med dem är detsamma som med all plast, fast värre: de bryts inte ner i naturen, de bara blir fler och mindre. Väl ute i vattnet är de i praktiken omöjliga att samla in, och de vandrar uppåt i näringskedjan – plankton äter partiklar, fisken äter plankton, och studier har hittat mikroplast i fisk och musslor även i svenska vatten. Östersjön – vårt känsliga innanhav Att detta berör just oss i Sverige beror på geografi. Östersjön är ett nästan instängt innanhav – det tar runt trettio år för vattnet att bytas ut. Det som hamnar där stannar där, i ett bräckt och artfattigt ekosystem som redan är hårt belastat av övergödning och miljögifter. Myndigheternas kartläggningar av mikroplastkällor – bland annat Naturvårdsverkets regeringsuppdrag – pekar ut allt från däckslitage till konstgräsplaner och tvätt av syntetkläder. Och en källa som stack ut som fullständigt onödig: kosmetiska produkter. Plast i kosmetika? Ja – och den är inte borta än Under decennier tillsatte skönhetsindustrin medvetet plast i produkter: små skrubbkorn av polyeten i peelingar, duschtvålar och tandkrämer, gjorda för att spolas rakt ut i avloppet efter tio sekunders användning. Sverige gick före och förbjöd mikroplast i kosmetika som sköljs av 2018, och EU:s bredare restriktion mot avsiktligt tillsatt mikroplast började fasas in 2023. Så problemet är löst? Inte riktigt. Utfasningen sker stegvis under flera år, och i produkter som sitter kvar på huden kan syntetiska polymerer fortfarande förekomma. Räkna dessutom in silikonerna – de är inte mikroplast enligt definitionen, men de är svårnedbrytbara syntetpolymerer som också följer med vattnet ut. Reningsverken fångar mycket, men inte allt. Och här kommer det ärliga, som vanligt: kosmetika är inte den största mikroplastkällan – däckslitage är till exempel en mycket större bov. Men det är en avgörande skillnad på källor: däck är svåra att göra sig av med. Plast i en duschtvål är det inte. Det är den mest onödiga mikroplasten som finns – och den enklaste att välja bort. Vårt val: om det ska sköljas av, ska naturen kunna ta emot det För oss har principen alltid varit enkel. Det du använder i duschen hamnar i vattnet – och vattnet är inte en soptunna. Därför innehåller våra produkter inga mikroplaster och inga silikoner, och våra råvaror är biologiskt nedbrytbara – naturen känner igen dem och kan ta hand om dem. Behöver huden skrubbas använder vi det naturen redan uppfunnit: vår Eco Facial Scrub exfolierar med biologiskt nedbrytbara jojobakorn i stället för plastkorn, och våra kroppstvålar är gjorda med milda, biologiskt nedbrytbara tensider. Det är samma logik som vår kvalitetsstämpel med fjällbäcken: produkten ska fungera i naturen utan att skada den. Det som sköljs av dig ska kunna bli natur igen – inte skräp som simmar omkring i trettio år i väntan på att vattnet ska bytas ut. Så väljer du bort mikroplasten – tre vanor • Läs ingredienslistan. Ord som polyethylene, polypropylene och acrylates copolymer är syntetiska polymerer. Osäker? Välj varumärken som öppet redovisar alla sina råvaror. • Fråga hur det bryts ner. Ett varumärke som valt biologiskt nedbrytbara råvaror berättar det gärna. Tystnad är också ett svar. • Tänk på hela kedjan. Skrubb, duschtvål och schampo sköljs av direkt – där gör valet som störst skillnad för vattnet. Se alla våra råvaror – 100 % transparens → Läs mer om vårt hållbarhetsarbete → Källor och underlag • Naturvårdsverket: regeringsuppdrag om källor till mikroplast och förslag på åtgärder (kartläggning av svenska mikroplastkällor, bl.a. däckslitage, konstgräs och kosmetika). • Svenskt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av (i kraft 1 juli 2018). • EU:s REACH-restriktion mot avsiktligt tillsatt mikroplast (antagen 2023, stegvis infasning). • Studier av mikroplast i Östersjöfisk och musslor (bl.a. IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet).