Sommaren har en särskild förmåga att få oss att sakta ner. Vi vaknar lite senare, äter frukost i lugn och ro, spenderar mer tid utomhus och låter dagarna ta sin egen takt. Men när kalendern fylls igen och vardagen drar igång är det lätt att den känslan försvinner nästan över en natt. Tänk om hösten inte behöver innebära ett högre tempo? Tänk om du istället kan ta med dig några av sommarens bästa vanor och låta dem bli en del av din vardag. Det handlar inte om att förändra hela livet – utan om små stunder som gör stor skillnad.     Börja dagen lite långsammare Semesterns långa frukostar behöver inte försvinna bara för att jobbet börjar igen. Kanske finns det möjlighet att gå upp tio minuter tidigare och njuta av en kopp kaffe eller te utan att samtidigt svara på mejl eller scrolla i mobilen. En lugn start på dagen kan sätta tonen för resten av dagen.     Fortsätt att vara ute i naturen Under sommaren tillbringar många av oss mer tid utomhus än vanligt. Vi promenerar, badar, vandrar eller sitter på en brygga och tittar ut över vattnet. När hösten kommer blir naturen minst lika vacker. Luften blir klarare, skogen skiftar färg och tempot känns ofta lugnare. En promenad efter jobbet eller en utflykt på helgen kan vara precis det som behövs för att fylla på med ny energi.     Njut av höstens skafferi Sensommaren och hösten bjuder på några av årets allra godaste råvaror. Lingon, blåbär, kantareller, äpplen och rotfrukter är inte bara fantastiskt goda – de påminner oss också om att följa naturens rytm. Passa på att fylla frysen med bär, laga mustiga soppor eller baka något med svenska äpplen. Att laga mat efter säsong är ett enkelt sätt att ta vara på det naturen erbjuder.     Ge plats för små pauser Semestern ger oss ofta fler stunder utan måsten. Försök att skapa några sådana pauser även under hösten. Läs några sidor i en bok, tänd ett ljus när kvällen kommer eller sätt dig ute en stund med en varm kopp te. De små stunderna kan göra stor skillnad för hur vi upplever vardagen.     Låt inte rörelsen bli ett måste På sommaren rör vi oss ofta mer utan att tänka på det. Vi cyklar, badar, promenerar och är ute i trädgården. Försök att behålla den känslan även under hösten. En promenad i skogen, en cykeltur eller en stund i trädgården behöver inte handla om prestation – utan om att må bra.   Se hösten som en ny början Vi pratar ofta om nystarter i januari, men hösten är minst lika mycket en tid för nya vanor. Naturen förändras, luften blir friskare och många av oss hittar tillbaka till rutinerna. Istället för att fylla kalendern direkt kan det vara fint att fundera över vad du vill ta med dig från sommaren. Kanske är det känslan av lugn, mer tid i naturen eller att prioritera de där små stunderna som får dig att må bra.     Hösten behöver inte vara början på stressen – den kan vara början på ett lite lugnare sätt att leva. / Anna-Lena

Det är något alldeles speciellt med färska örter. Basilika, mynta, persilja, dill och timjan ger både doft och smak åt sommarens måltider. Men visst är det lätt hänt att örterna blir liggande längst in i kylskåpet tills de vissnat? Istället för att slänga dem finns det flera enkla sätt att ta vara på dem. Du minskar matsvinnet, sparar pengar och kan njuta av sommarens smaker långt efter att säsongen är över.   Gör din egen örtolja Örtolja är både gott och enkelt att göra. Den passar perfekt till sallader, grillade grönsaker, pasta eller som ett smakrikt tillbehör till nybakat bröd.   Du behöver: En näve färska örter, till exempel basilika, timjan, rosmarin eller persilja 2–3 dl ekologisk olivolja   Gör så här: Skölj och torka örterna ordentligt. Lägg dem i en ren glasflaska eller burk och häll över oljan. Låt stå svalt i några dagar så att smakerna får utvecklas. Förvara gärna i kylskåp och använd inom ett par veckor.   Frys in örterna som isbitar Har du örter som du inte hinner använda? Hacka dem och lägg dem i en iskubsform. Fyll sedan upp med: vatten olivolja eller smält smör När kuberna frusit är det bara att ta fram dem när du lagar mat. Perfekt till soppor, grytor, pasta eller stekta grönsaker.   Mixa en god pesto Pesto behöver inte alltid göras på basilika. Nästan alla gröna örter fungerar utmärkt.   Du behöver: 2 dl valfria örter ½ dl nötter eller solroskärnor ½ dl riven parmesan (kan uteslutas) 1 vitlöksklyfta cirka 1 dl olivolja Salt och svartpeppar   Gör så här: Mixa samman alla ingredienser till önskad konsistens. Servera till pasta, grillat eller använd som smörgåspålägg.     Brygg ditt eget örtte Mynta, citronmeliss och kamomill passar utmärkt som te. Även timjan fungerar fint och ger en fyllig smak.   Gör så här: Lägg några kvistar färska örter i en kopp och häll över hett vatten. Låt dra i 5–10 minuter och smaka gärna av med lite honung eller en skiva citron. Vill du spara örterna längre? Torka dem först genom att hänga små buntar upp och ner på en torr plats. När de är helt torra kan de förvaras i en glasburk och användas året om.   Små val gör stor skillnad Att ta vara på örter är ett enkelt sätt att minska matsvinnet och samtidigt få ut mer av det du redan har hemma. Oavsett om du gör en smakrik pesto, fryser in örterna till matlagningen eller njuter av en kopp hembryggt örtte får du glädje av sommarens skörd lite längre. Så nästa gång du har några kvistar örter kvar – ge dem ett nytt liv istället för att låta dem hamna i soporna. 🌿     Se nu till att testa något av mina tips i sommar!  / Anna-Lena

Det finns få saker som känns så mycket som svensk sommar som att ge sig ut i skogen med en tom hink och komma hem med den full av färska bär. Att plocka blåbär, lingon eller hjortron är inte bara en härlig utflykt – det är också ett enkelt sätt att fylla frysen med några av naturens mest näringsrika livsmedel. Dessutom smakar bären som allra bäst när du har plockat dem själv. Blåbär – skogens blå superbär Blåbär är ett av våra mest älskade bär, och det är inte svårt att förstå varför. De är naturligt rika på kostfiber, C-vitamin och K-vitamin samt innehåller antioxidanter som ger bäret dess karakteristiska blå färg. Antioxidanter hjälper till att skydda kroppens celler mot oxidativ stress, medan kostfibrerna bidrar till en väl fungerande matsmältning och ger en längre mättnadskänsla. Blåbär passar perfekt att: Mixa i smoothies. Toppa yoghurten eller gröten med. Baka paj eller muffins. Frysa in och njuta av hela vintern. Lingon – små bär med mycket smak Lingon är ett riktigt nordiskt kraftpaket. De innehåller C-vitamin, kostfiber och en mängd naturliga växtämnen. Tack vare sitt naturliga innehåll av bensoesyra håller lingon dessutom länge utan att behöva konserveras. Den syrliga smaken gör lingon till ett fantastiskt tillbehör, men de fungerar också utmärkt i både frukost och bakning. Testa att: Röra lingon med lite honung. Blanda dem i müsli eller granola. Koka egen lingonsylt. Använda dem i bröd eller muffins. Hjortron – skogens gyllene guld Hjortron är ett av våra mest exklusiva vilda bär och växer främst på myrar i norra Sverige. De är särskilt rika på C-vitamin och innehåller även E-vitamin samt kostfiber. Eftersom hjortron är svårare att hitta blir varje liter extra värdefull – och smaken är svår att jämföra med något annat. Hjortron är fantastiska att: Äta tillsammans med naturell yoghurt. Servera till pannkakor eller våfflor. Koka sylt eller marmelad. Använda i desserter eller på en ostbricka. Fyll frysen med sommar Att plocka bär är ett enkelt sätt att ta vara på sommarens skörd. En eftermiddag i skogen kan ge flera liter bär som räcker långt in på hösten och vintern. Frys gärna in bären direkt efter plockning. Då bevaras både smak och mycket av näringsinnehållet, och du har alltid något gott att ta fram till frukost, mellanmål eller bakning. En stund för både kropp och själ Bärplockning handlar om mer än maten du tar med dig hem. Det är också ett sätt att komma ut i naturen, röra på sig och njuta av lugnet i skogen. Att promenera bland blåbärsris och myrar, lyssna på fåglarna och känna doften av tall och mossa är en sommarupplevelse i sig. Så packa en termos, ta med familjen eller en vän och ge dig ut. Med lite tur kommer du hem med naturens egna skafferi – fullt av blåbär, lingon och hjortron som du kan njuta av långt efter att sommaren är över. / Anna-Lena

Att unna sig egen tid är en fin kärlekshandling till dig själv. Lyssna på lugn och vacker musik, tänd några ljus, drick en god kopp te, lägg dig på yogamattan och slappna av med en guidad meditation. Gör det där lilla extra som hjälper dig att landa i kroppen och hitta lugn och ro. Det behöver inte vara komplicerat. Ta ett härligt fotbad, lägg en ansiktsmask, skrubba kroppen och smörj sedan in huden noggrant med en härlig kroppsolja eller lotion.   Och här kommer det fiffiga i kråksången – du kan botanisera i både skafferiet och trädgården och hitta fina ingredienser som kompletterar din spadag.   Fotbad Ett helt ljuvligt fotbad gör du enkelt om du har tillgång till rosenblad och ringblommor. Du behöver: En näve rosenblad En näve ringblommor 1 msk havssalt Lägg blommorna i en balja med varmt vatten och tillsätt havssaltet. Sätt dig ute i trädgården, på balkongen eller någon annan plats där du känner dig avslappnad. Fila sedan fötterna och smörj in dem med en härlig fotkräm eller ett vårdande balm.   Har du hemma Lavendel Salt eller Spa Birch Scrub så passar det utmärkt att addera till ditt fotbad. Avsluta gärna med Foot Cream With Tea Tree & Peppermint.   Ansiktsmask med B-vitaminer och zink Du behöver: ¼ paket färsk jäst 1–2 msk mjölk Rör samman ingredienserna tills jästen är helt upplöst i mjölken. Applicera masken på väl rengjort ansikte, hals och dekolletage med händerna eller en pensel. Låt verka i 10–15 minuter och tvätta sedan noggrant av med ljummet vatten. Avsluta med en återfuktande ansiktskräm eller ett serum. Masken är renande och mjukgörande och gör att huden känns lätt uppstramad. Jäst är naturligt rik på B-vitaminer samt innehåller zink och magnesium.   Ansiktsmask med honung Applicera ett generöst lager honung på väl rengjort ansikte, hals och dekolletage. Låt verka i 10–15 minuter och skölj sedan av med ljummet vatten.   Honung är naturligt återfuktande och lugnande samt har antibakteriella egenskaper. Den passar de flesta hudtyper och lämnar huden mjuk och smidig.   Du kan göra detta bara för dig eller så gör man en gemensam spa-dag med familj och vänner.   Se nu till att ta hand om dig under sommaren! / Anna-Lena

Johan, medgrundare av c/o Gerd, startade sin första frisörsalong som 19-åring och har tvättat fler huvuden än han kan räkna. Här delar han det viktigaste han lärt sig bakom stolen: att vackert hår börjar i hårbotten, att ”gnisslande rent” är en varningssignal – och att de snällaste tvättaktiva ämnena gör det bästa jobbet. För håret, för hårbotten och för vattnet allt sköljs ut i. Av Johan, frisör och medgrundare c/o Gerd     Det viktigaste jag lärt mig bakom stolen Jag utbildade mig till frisör och startade min egen salong redan som nittonåring. Sedan dess har jag haft händerna i tusentals huvuden – och om jag ska koka ner alla dessa år till en enda lärdom blir det den här: din hårbotten är hud. Levande, känslig hud, med samma behov av omsorg som ditt ansikte.   Ändå behandlar de flesta av oss hårbotten som ett golv som ska skuras. Vi tar det starkaste schampot, skrubbar loss och sköljer med hetaste vattnet. Sen undrar vi varför hårbotten kliar, håret blir platt och topparna torra. Svaret sitter oftast inte i håret – det sitter i tvätten.     Myten om ”gnisslande rent” Vi har lärt oss att hår som gnisslar efter tvätten är rent. Sanningen är nästan tvärtom: gnisslet betyder att schampot tagit med sig inte bara smuts och stylingrester, utan även hudens och hårets egna skyddande fetter. Kvar står en avfettad hårbotten som gör vad hud gör när den skalas av – den kompenserar. För många betyder det snabbare fett vid rötterna, klåda eller torrhet. Så vi tvättar oftare, med samma starka schampo, och rundgången är igång.   Det är därför jag lovar dig: det mest kraftfulla du kan göra för ditt hår är att byta till en snällare tvätt. Inte ett dyrare serum, inte en ny kur – ett mildare schampo.     Tvättaktiva ämnen – snabbkursen Det som gör rent i ett schampo kallas tensider, tvättaktiva ämnen. En tensid är en liten molekyl med två ändar: den ena älskar fett, den andra älskar vatten. Fettänden fäster vid smuts och talg, vattenänden följer med sköljvattnet – och smutsen lyfter. Så långt är alla schampon lika.   Skillnaden ligger i hur hårt tensiden tar i. Starka, konventionella tensider tar allt – smutsen, men också hudens eget skydd. Milda tensider, som de vi använder, är mer kräsna: de rengör, men lämnar barriären i fred. Våra är dessutom ekologiska och biologiskt nedbrytbara, så att jobbet de gör i din dusch inte blir ett problem i vattnet efteråt.   Och så en ärlighet du sällan hör i schamporeklam: milda tensider skummar mindre. Det där berget av lödder är nämligen ingen kvalitetsstämpel – det är mest teater. Mindre skum betyder inte sämre rengöring. Det betyder oftast snällare rengöring. Ge det två veckor, så märker du skillnaden där den räknas: i hårbotten, inte i skummet.     Bra för håret, hårbotten – och bäcken Här knyts allt ihop, för det vi sköljer ur håret försvinner inte. Det åker ut med avloppsvattnet, och som vi skrivit om tidigare i serien: reningsverken fångar mycket, men inte allt. Därför är våra tensider biologiskt nedbrytbara och våra formuleringar fria från silikoner och mikroplaster – håret får jobbet gjort, och naturen kan ta hand om resten. Det är samma fjällbäcksregel som gäller allt vi tillverkar i Jokkmokk: fungera i naturen, utan att skada den.   Näringen kommer i stället från håll du känner igen om du följt oss: risstärkelse som ger fint skandinaviskt hår naturlig volym, quinoaextrakt som återfuktar torra längder, och bär från det norrländska skafferiet.     Frisörens fem vanor för friskare hår •       Tvätta mer sällan. Två, kanske tre gånger i veckan räcker för de flesta – låt hårbotten hitta sin egen rytm. Övergången kan ta ett par veckor. Håll ut. •       Massera, skrubba inte. En minut med fingertopparna (inte naglarna) i cirklar gör hårbotten gladare än allt skrubbande – och det är en liten stund av nedvarvning på köpet. •       Schampo i hårbotten, balsam i längderna. Schampot ska tvätta huden, balsamet vårda håret. Blanda inte ihop deras jobb. •       Skölj svalare. Hett vatten löser ut mer av hudens fetter – ljummet räcker, och en sval avslutning gör längderna blankare. •       Välj schampo efter hårbotten, inte bara efter hårtyp. Kliar det och känns obalanserat – börja där, med en lugnande tvätt.     Hitta din tvätt Alla våra schampon och balsam tillverkas i vår egen fabrik i Jokkmokk, med milda, ekologiska och biologiskt nedbrytbara tensider som grund: •       Blueberry Shampoo Moisture – fuktgivande, för torrt, långt eller lockigt hår. •       Cloudberry Shampoo Volume – skonsamt och volymgivande med risstärkelse, för fint skandinaviskt hår. •       Lingonberry Shampoo Balance – lugnande, för hårbotten i obalans. •       24/7 Shampoo & Body Shower – doftfritt och milt nog för hela familjen, även de minsta. •       Deep Impact Conditioner och Shine & Volume Conditioner – balsam med quinoaextrakt respektive risstärkelse, för längderna.     Utforska hårvården → Färdiga hårvårdsrutiner →  

”Naturlig.” ”Ren.” ”Grön.” ”Ekologisk.” Skönhetshyllan svämmar över av ord som låter bra – men vad betyder de egentligen? Och hur vet du om det är genuint eller bara dekoration? Här reder vi ut begreppen, är ärliga med vad ekologiskt inte betyder, och ger dig tre frågor som avslöjar det mesta. Av Anna-Lena, medgrundare c/o Gerd   Vad betyder ”ekologisk” – egentligen? I grunden är det enkelt: ekologiska råvaror odlas utan syntetiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. För hudvård betyder det att växtoljorna, extrakten och vaxerna i produkten kommer från odlingar som belastar jord, vatten och insektsliv betydligt mindre än konventionellt jordbruk.   Men här kommer det första man bör veta som konsument: till skillnad från livsmedel är ordet ”ekologisk” inte lika hårt reglerat för kosmetika. Det finns seriösa certifieringar – som COSMOS och Ecocert – men det finns inget som hindrar ett varumärke från att trycka ”naturlig” på en flaska som mest innehåller annat. Orden är gratis. Det är innehållet som kostar.   Det är också värt att hålla isär begreppen: naturlig betyder att ingrediensen kommer från naturen, ekologisk säger dessutom något om hur den odlats, och vegansk handlar om att inget animaliskt ingår. En produkt kan vara det ena utan att vara det andra.     Ärligt: ekologiskt betyder inte riskfritt Nu till det vi tycker att fler i vår bransch borde säga högt: ekologiskt är inte automatiskt detsamma som ofarligt. Naturen gör inga snälla undantag – även naturliga ämnen kan irritera känslig hud, och en eterisk olja är kemi precis som allt annat.   Poängen med ekologisk hudvård är en annan, och den är större än din badrumshylla. Varje år används enorma mängder bekämpningsmedel i konventionellt jordbruk – ämnen som hamnar i vattendrag, i jorden och till slut i oss. Forskare pekar på kemikalier som en av de främsta orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar. Att välja ekologiskt är alltså inte i första hand en fråga om rädsla för den egna huden – det är en fråga om vilken belastning din konsumtion lägger på vårt gemensamma ekosystem.   Det är samma tanke som försiktighetsprincipen, som vi skrivit om tidigare: när onödig exponering går att välja bort – för dig eller för naturen – då väljer man bort den.     Tre frågor som genomskådar det gröna bruset Du behöver inte vara kemist för att handla medvetet. Tre frågor räcker förvånansvärt långt: •       Var tillverkas produkten – och av vem? Ett varumärke som har kontroll över sin tillverkning kan svara. De som köper färdiga formuleringar från anonyma fabriker kan inte alltid det. •       Kan varumärket visa hela ingredienslistan – och förklara varför varje ingrediens är där? Full transparens är obekvämt för den som har något att dölja, och självklart för den som inte har det. •       Är de gröna orden preciserade eller bara stämning? ”Med naturliga ingredienser” kan betyda nästan vad som helst. Seriösa påståenden är specifika: vilka råvaror, varifrån, odlade hur.   Vårt svar på de tre frågorna Eftersom vi ställer frågorna är det rimligt att vi också svarar på dem. Var tillverkar vi våra produkter? I vår egen fabrik i Jokkmokk, i Swedish Lapland. Sedan starten 2008 har vi producerat allt själva, vilket ger oss full kontroll över hela kedjan – från val av råvara till färdig produkt i ditt badrumsskåp. Transparensen? Hela vår råvarulista finns öppet på hemsidan, ingrediens för ingrediens. Våra produkter innehåller inga onödiga kemikalier, silikoner eller svårnedbrytbara ämnen. Och precisionen? Vi försöker leva som vi lär även när det är obekvämt. Ett exempel: våra förpackningar görs bland annat av sockerrörsplast, som har lägre klimatavtryck än fossil plast – men den är inte automatiskt biologiskt nedbrytbar, och det säger vi hellre själva än låter någon annan påpeka det.   Vår mamma Gerd, som företaget är döpt efter, lärde oss regeln som fortfarande styr allt: ta hand om det du tar från naturen, och ta aldrig mer än du behöver.     Kvalitetsstämpeln från en fjällbäck Vi har ett eget mått på om en produkt är klar: den ska fungera lika fint hemma i duschen som i fjällbäcken efter en lång vandring. Snäll nog för naturen, effektiv nog för dig. Det är för oss hela poängen med ekologisk hudvård – inte ett ord på en etikett, utan ett löfte om att det som sköljs av din hud inte ska skada det vatten det hamnar i. Se hela vår råvarulista – 100 % transparens → Läs mer om vårt hållbarhetsarbete →     Källor och underlag •       c/o Gerd: hållbarhetssida och råvarulista (careofgerd.se). •       Tidningen Syre: intervju med Christina Rudén om kemikalier och biologisk mångfald (kemikalier som en av fem faktorer bakom förlusten av biodiversitet). •       EU-förordningen om ekologisk produktion gäller livsmedel/jordbruk; för kosmetika finns frivilliga certifieringar som COSMOS och Ecocert.

Drömmer du i hemlighet om att vara en av dem som glider ner i en isvak i januari med ett leende? Här kommer hemligheten ingen berättar: superkallbadare skapas inte på vintern. De skapas nu, i sommarvattnet. Johan, medgrundare av c/o Gerd, delar den enkla vägen dit – i din takt, på ditt sätt. Av Johan, medgrundare c/o Gerd     Börja inte i januari – börja nu De flesta som bestämmer sig för att börja kallbada gör det i helt fel läge: mitt i vintern, inspirerade av någon som lyckligt ångande kliver upp ur en isvak. De tar sats, chockar kroppen en gång – och slutar. Fullt begripligt. Att gå från noll till isvak är som att springa maraton första träningsdagen.   Men vänd på det: just nu, mitt i sommaren, är vattnet som vänligast. Sjön är ljummen, bäcken är sval snarare än stickande, och varje dopp är en mjuk träningsrunda. Det är nu du lägger grunden. Sommaren är kallbadarens träningsläger – och det bästa är att det mest känns som semester.     Varför lockar det så många? Fråga en kallbadare varför, och du får sällan ett hälsopåstående till svar. Du får ett leende och något i stil med: ”det är den bästa stunden på dagen.” Det handlar om känslan efteråt – kroppen som kokar av liv, huden som bränner på det goda sättet, och huvudet som blir alldeles tyst. I samma sekund du möter kylan finns ingen deadline och ingen att göra-lista. Bara du, vattnet och andningen. Tio sekunder av total närvaro.   Jag badar själv i bäcken vid huset i Lapplands skogar, och jag kan intyga: det är svårt att komma upp ur den utan att skratta.     Vad säger forskningen? (Nyanserat, som vanligt) Kallbad har blivit trend, och påståendena har sprungit ifrån bevisen – så här är den ärliga bilden. Det som är väl belagt är de akuta effekterna: kallt vatten aktiverar nervsystemet, kroppen frisätter noradrenalin, och du blir klarvaken och upprymd. Den effekten är verklig och kommer varje gång.   Långtidseffekterna är mer osäkra. En holländsk studie fann att personer som avslutade duschen kallt rapporterade färre sjukdagar, och mindre studier på vinterbadare pekar mot bättre humör och välbefinnande – men studierna är små och bygger delvis på självrapportering. Mycket av det kallbadare vittnar om, som bättre sömn och mer energi, tillhör än så länge kategorin personlig erfarenhet snarare än bevisad effekt. Det gör inte upplevelsen mindre äkta. Det betyder bara att du ska börja för känslans skull – inte för miraklens.     Steg ett: duschen är din träningsbana Vill du ge kallbadet en ärlig chans behöver du inte ens en sjö. Börja hemma: •       Avsluta duschen med kallt vatten i 15–30 sekunder. Inte dramatiskt, bara kallt nog att du märker det. •       Andas långsamt ut genom motståndet. Det är hela övningen – du tränar kroppen och huvudet på att möta kylan lugnt i stället för att fly den. •       Öka lite i taget: längre stunder, kallare vatten, efter någon vecka kanske hela sköljningen kall.   Det som händer är att köldchocken tappar sin makt över dig. Flåsreflexen blir bekant, axlarna sjunker, och det som var brutalt i tisdags är helt okej på söndag. Kroppen är förbluffande snabb på att lära sig – om du ber den snällt och ofta, i stället för sällan och brutalt.   Det stora tricket: sluta aldrig bada Och så hemligheten som skiljer superkallbadaren från alla som ger upp i november: du ska inte ”börja kallbada” till vintern. Du ska bara aldrig sluta bada.   Bada ofta nu i sommar. Fortsätt i augusti när kvällarna mörknar. Fortsätt i september när de flesta hänger upp badhanddukarna för säsongen. Det fina är att naturen sköter progressionen åt dig: vattnet kyls långsamt, vecka för vecka, och kroppen följer med utan att du behöver bestämma något. Oktoberdoppet känns inte som en chock – det känns som en fortsättning på förra veckans dopp, bara snäppet friskare.   En dag i december står du där i snön och inser att du är en av dem: människorna som badar året runt. Inte för att du bet ihop och tvingade dig – utan för att du aldrig slutade. Det är hela tricket. Årstiderna är världens mjukaste träningsprogram, och de är gratis.     Tryggt och hållbart – så håller vanan hela vägen •       Bada aldrig ensam i öppet vatten. Ha alltid någon på land – det gäller sommardopp och vinterdopp lika. •       Gå i långsamt och vänta ut flåsreflexen med långa utandningar innan du går djupare. •       Korta dopp räcker. Tio sekunder till någon minut ger hela upplevelsen – längre är inte bättre, särskilt när vattnet blir kallare. •       Värm upp efteråt: torra kläder, rörelse, något varmt att dricka. Eftervärmen är dessutom halva njutningen. •       Har du hjärt-kärlproblem eller är gravid – prata med läkare innan du börjar. •       Gör det hållbart: fasta baddagar, en badkompis att hålla varandra i gång med, och fira milstolparna. Första septemberdoppet. Första frostmorgonen. Första snön.     Börja mjukt. Börja nu. Du behöver inte bli isvaksbadare. Du behöver inte bli någonting alls. Men om tanken har lockat dig – testa i din takt, på ditt sätt, med sommarens vänliga vatten som start. Avsluta duschen kallt i kväll. Ta ett extra dopp i helgen och stanna i tills det känns friskt. Och när sensommaren kommer: sluta bara inte.   Det är så naturen är tänkt att användas, tror vi här uppe – inte som en kuliss man tittar på, utan som något man kliver ner i, året runt. Vi ses i vattnet.     Källor och underlag •       Akuta fysiologiska effekter av kallvattenexponering (sympatikusaktivering, noradrenalin) – väl belagt i fysiologisk forskning. •       Buijze m.fl., ”The Effect of Cold Showering on Health and Work” (PLOS ONE, 2016) – självrapporterade sjukdagar. Mindre studier på vinterbadare och självskattat välbefinnande (bl.a. finska studier).

Glass hör verkligen sommaren till. Det finns få saker som är så härliga som att njuta av en svalkande glass en varm sommardag. Och vet du vad? Det är faktiskt både enkelt och roligt att göra egen glass hemma. Det bästa med hemmagjord glass är att du själv bestämmer innehållet. Du kan använda säsongens bär, mogna frukter som börjar sjunga på sista versen eller varför inte en skvätt överbliven grädde från helgens efterrätt? Att göra egen glass är ett smart sätt att minska matsvinnet samtidigt som du får något riktigt gott att njuta av.   Fruktglass på några minuter Ett av de enklaste sätten att göra egen glass är att använda frukt eller bär som du redan har hemma. Har du några övermogna bananer, jordgubbar eller hallon liggande är de perfekta att använda.   Enkel bärglass Du behöver: 2 dl valfria bär 2 dl yoghurt 1–2 msk honung Mixa samman ingredienserna tills du får en slät smet. Häll upp i glassformar eller små muggar och ställ i frysen några timmar. Resultatet blir en frisk och krämig glass som passar både stora och små.   Magisk bananglass Har du bananer som börjar bli lite väl mogna? Skiva dem och lägg dem i frysen. När de är genomfrysta mixar du dem till en len och krämig massa. Det låter nästan för bra för att vara sant, men bananerna förvandlas faktiskt till något som påminner om mjukglass. Du kan smaksätta med: Kakao Vanilj Jordnötssmör Hallon eller blåbär Det blir både gott och naturligt sött utan att du behöver tillsätta särskilt mycket extra socker. Proteinglass Vill du ha ett mättande och proteinrikt alternativ är denna glass perfekt som mellanmål eller efter träningen. Den är enkel att göra och kan varieras med olika bär och frukter efter säsong och smak. Du behöver: 1 dl vanilj- eller naturell kvarg eller yoghurt 1 skopa proteinpulver 1 banan Valfria bär eller frukter Gör så här: Mixa samman alla ingredienser tills du får en tjock och jämn smet. Häll upp i en skål eller portionsform och ställ in i frysen i 30–60 minuter. Servera gärna med färska bär eller lite hackade nötter för extra smak och textur.   Gör egna glasspinnar Hemmagjorda glasspinnar är ett roligt projekt att göra tillsammans med barnen under sommarlovet. Blanda exempelvis: Jordgubbar och yoghurt Mango och kokosmjölk Blåbär och vaniljyoghurt Häll upp i glassformar, sätt i pinnar och låt frysa över natten. Nästa dag har du sommarens kanske godaste mellanmål färdigt i frysen.   Några smarta tips Frys in bär när de är som bäst i smak. Använd överbliven frukt istället för att slänga den. Lite vanilj ger ofta en fylligare smak. En nypa salt kan framhäva sötman på ett fint sätt.   Ät och njut! / Anna-Lena